lördag 28 februari 2015

Vad är egentligen glesbygd?

Vad är egentligen glesbygd? En definition säger  att områden med mer än 45 minuters bilresa till en tätort med fler än 3000 invånare är glesbygd. Det gör i så fall att större delen av Norrlands inland, delar av Småland och västra Svealand samt Roslagen och Bergslagen faller inom denna definition.

Glesbygdskommun används också ibland. Det är en kommun där mindre än 70% av invånarna bor i tätort samt har en befolkningstäthet lägre än åtta invånare per kvadratkilometer. enligt den definitionen är följande kommuner glesbygdskommuner:

Bräcke
Dals-Ed
Ljusdal
Nordanstig
Nordmaling
Pajala
Ragunda
Robertsfors
Sollefteå
Sorsele
Strömsund
Torsby
Vansbro
Vilhelmina
Vindeln
Ånge
Årjäng
Åsele
Överkalix
Övertorneå

Jordbruksverket har också följande karta över Sveriges kommuner och deras indelning i hur de ser på glesbygd, landsbygd, stadsområde och storstadsområden.


måndag 23 februari 2015

Mineralersättningen

Mineralutvinning skiljer sig på många sätt från annan näringsverksamhet. Den kan inte omlokaliseras, den innebär ett permanent uttag av naturresurser - resurser som inte kommer tillbaka eller framtida generationer till del och ger ofta långsiktigt miljömässiga konsekvenser.



Gruvbrytning i Sverige förekommer främst i Norrbotten, Västerbotten  och Bergslagen. De två förstnämnda står för ca 95% av svensk gruvnäring.

Mineralutvinning bygger också på ett fungerande samarbete mellan gruventreprenören och omgivande samhälle. Infrastruktur behövs. Vägar, bostäder till arbetare, samhällsservice m.m. Något som ska bekostas av det offentliga.  På sätt och viss kan man säga att vinster från gruvnäring är privata medan eventuella kostnader, i alla fall de som kommer i efterhand, är offentliga.

Dagens gruvskatt - mineralersättning är på 0,2%. I en internationell jämförelse är det oerhört lågt. 0,15% går till markägaren. 0,05% till staten. Inget av det betalas till de kommuner eller de regioner som resursuttaget görs i.

Vore det inte rimligt att dels se över mineralersättningsstorlek, dels se över vart den går?

En så låg skattehöjning som upp till 3,15% där markägaren får fortsätta behålla 0,15% men kommun, län och stat delar på de 3 procenten borde tillföra statskassan drygt 1 miljard kronor. Samma summa till de kommuner och län som är berörda. Pengar som kan komma väl till användning. Inte minst för att bygga infrastruktur och samhällsservice.

torsdag 19 februari 2015

Svenska försvaret måste restaureras


Nedan följer en nyligen publicerad insändare med många poänger från Landsbygdspartiet Oberoende gällande det svenska försvaret.

"Nu är det snart ett år sedan Landsbygdspartiet oberoende, i en artikel, pekade på vikten av att öka landets förmåga till självförsörjning av livsmedel. I den artikeln drog vi (Magnus Malmsten och Claes Littorin) paralleller till läget i Ukraina.

Nu ett år senare kan vi konstatera att inget har hänt i frågan. Knappt ett endaste litet politiskt initiativ i frågan har lyfts. Däremot har en hel del enskilda initiativ att stötta våra bönder startats. Bredvid står våra politiska partier och applåderar dessa initiativ. Men i övrigt är det tyst som i graven. Läget i Ukraina är ännu värre nu, än då. Sanktioner från EU, mot vår aggressive granne, tycks inte hjälpa.

Nato har börjat röra på sig i den ukrainska frågan. Vem vet hur detta kommer att sluta? I värsta fall nalkas ett storkrig, med allt vad det innebär av umbäranden, blockader och stängda gränser.
Vad sysselsätter då våra politiker på riksnivå, under tiden vi möjligen närmar oss en katastrof? Ja, inte är det då frågor av karaktären livsmedelsförsörjning och hur landet skall försvaras. I huvudsak har politiken, fram till nu, präglats av hur landet skall styras under innevarande mandatperiod.


Jo, försvaret av landet har diskuterats. Anslagen skall ökas med cirka tre miljarder årligen. Tre miljarder räcker till ungefär tre Jas Gripen.

I dag är försvarsanslaget 1,2 procent av BNP, 41 miljarder. Enligt landets överbefälhavare klarar vi att försvara Mälardalen (läs Stockholm) mellan 1–2 veckor. Alltså, 41 miljarder som i princip är bortkastade, eftersom det inte räcker till för att lösa uppgiften att försvara Sverige.


Om Sverige i framtiden fortfarande skall vara militärt alliansfritt behövs ett försvar med en tillräckligt hög tröskeleffekt för att en eventuell angripare skall tänka sig för ordentligt, innan en sådan plan sätts i verket. Försvaret av landet behöver restaureras till de nivåer som rådde i början av 1980-talet. Beredskapslager av livsmedel behöver också återinföras.

När det gäller drivmedel är det nästan lika illa. Vi har genom en internationell överenskommelse åtagit oss att hålla ett beredskapslager av drivmedel.


IEA:s (Internationella Energirådet) medlemsländer är skyldiga att upprätthålla totala oljelagersnivåer som motsvarar minst 90 dagar av föregående års nettoimport. Sverige är medlem. Denna överenskommelse kom till stånd 1974, efter en oljekris året innan. Kommer det fungera att transportera drivmedel mellan medlemmarna i händelse av ofred?

Inget försvar eller befolkning kan prestera utan mat, inget motordrivet fungerar utan drivmedel. Lantbruket kommer att behöva drivmedel för att upprätthålla vår redan låga självförsörjningsgrad (mindre än 50 procent) och förhoppningsvis öka den i händelse av kris. Lantbruket behöver troligen personalstöd, till exempel från Blå Stjärnan, vid en krissituation. En stor yta igenväxt åkerareal måste då åter tas i bruk. Sverige har för tillfället cirka 570 000 hektar nedlagd jordbruksmark. Om nedläggningstakten fortsätter som nu, kommer ytterligare 260 000 hektar att vara nedlagda inom 40 år.

Landsbygdspartiet oberoende anser att hela landet skall leva, samt att hela landet skall kunna försvaras."

tisdag 10 februari 2015

Alliansens neddragningar av Försvaret

Punkt efter punkt radas upp här på neddragningar som Alliansregimen genomförde i Försvaret under sin tid i regeringsställning.

Även allmänhetens skydd har fått stryka på foten då alla skyddsmasker har förstörts.

Under samma period har omvärldsutvecklingen gått i rak motsatt riktning. Krig och oroligheter har brutit ut allt kraftfullare och krupit allt närmre. Incidenter både till sjöss som i luften har blivit allt vanligare. Inte minst ubåtskränkningar inomskärs och övningsanfall med bombflyg mot svenska mål.

Det är prekärt att neddragningarna fortsätter och att Sverige har ett rekordlågt anslag av BNP till försvar- och säkerhet. Den civila beredskapen har nedmonterats och för livsmedelsförsörjning är vi beroende av andra EU länders välvilja. Livsmedelsförsörjningen förutsätter dock att vi kan skydda transportlederna. Något man verkligen kan ifrågasätta kapaciteten till efter år av neddragningar.

Det behövs mycket för att vända den här utvecklingen. Under snart tjugo års tid har nedmonteringen pågått. Allt sedan försvarsbeslutet 1996. Ingen av riksdagspartierna verkar på allvar vilja ta tag i frågan.


söndag 8 februari 2015

Stolt över ett kvalitets- och miljömedvetet lantbruk

En tänkvärd insändare!

"En inspektion har nyligen genomförts och lantbrukare vid kusten i bl.a. Kalmar län har fått beröm för att vara bra på att följa miljölagarna. En liknande undersökning gjordes redan för sju år sedan med liknande goda resultat. 

Vi i Landsbygdspartiet Oberoende är stolta över det mycket kvalitets- och miljömedvetna lantbruk som vi har i Kalmar län, liksom i hela Sverige. Svenskt lantbruk saknar i många fall motstycke i en internationell jämförelse. För oss är det därför en självklarhet att lokalt producerade livsmedel bör väljas till t.ex. skolor och ålderdomshem. För oss är det en självklarhet att jordbruksnäringen bör premieras mer genom att t.ex. se över kostnader för en del tillsynsavgifter. För höga tillsynsavgifter verkar fördyrande på svensk livsmedelsproduktion och skapar ojämlika konkurrensvillkor. För oss utgör det en självklarhet att en levande landsbygd är en grundförutsättning för att hela Kalmar län, liksom Sverige, ska kunna leva."