tisdag 30 december 2014

Vad behöver försvaret?

Försvaret är en grundbult i varje samhälle som vill upprätthålla oberoende och förmåga att själv välja väg. Försvaret är ju inte bara där för att verka i skarpt läge utan kan också verka avskräckande. Det bästa försvaret är ju det som aldrig behöver användas.




Just nu upplever Europa den oroligaste perioden på länge. Regelrätta strider utkämpas i Sveriges närområde. Antalet militära provokationer mot Sverige har också ökat dramatiskt. Samtidigt har Sverige i stort sett rustat ned hela territorialförsvaret och kvar finns en insatsorganisation (IO14) som är tänkt att kunna användas vid utlandsinsatser under t.ex. FN-flagg.

Intressant i detta läge är vad insynspersoner anser behövs för att skapa ett trovärdigt försvar. Försvarsskribenten "Skipper" har gjort en förtjänstfull intervju av tre representanter från Försvarsmakten; en generalmajor från Armen, en viceamiral från Marinen och en generalmajor från Flygvapnet.

Några utdrag från intervjuerna nedan:

"Anser du att gällande insatsorganisation IO14 är operativt relevant?

Jag anser att IO 14 inom överskådlig tid varken kommer att ha rätt utformning eller tillräcklig volym.

Svaret är NEJ.

Nej! IO 14 grundar sig på helt andra förutsättningar och med ett större fokus på internationella insatser än övervakning och försvar av eget territorium. Det är omöjligt att bedriva någon försvarsoperation värd namnet med den otillräckliga numerär av förband som IO 14 innebär.


De primära marina verkansdelarna utgörs i dag av 7 korvetter, 4 ubåtar och en amfibiebataljon. Är det en rimlig numerär?

Nej. Minimikravet bör vara att marinen ska kunna agera i minst två områden samtidigt. T ex ubåtsjakt på Västkusten samtidigt som den genomför insatser i Östersjön.

Svaret är NEJ.

Skall målsättningen vara att försvara Sverige mot ett militärt angrepp eller ens upprätthålla integritetsskydd i ett krisläge är det helt otillräckligt. Vi borde kunna upprätthålla försvar även för Södra Östersjön och på Västkusten. För att nå de här målen skulle jag bedöma ur ett marint lekmannaperspektiv att det skulle behövas ytterligare 7-8 kvalificerade ytstridsfartyg, ytterligare 3-4 ubåtar och ytterligare en amfibiebataljon.


 Sverige har idag 100 JAS 39 Gripen som ska minskas till 60 mot decennieskiftet. Hur många stridsflygplan förväntar du dig att Försvarsmakten ska ha i luften i händelse av kris/krig?

Antalet flygplan är för litet. Befintliga plan måste bl a kunna skyddas på marken med kvalificerat luftvärn och genom utspridning. Därför bör det eftersträvas en mix av fler flygplan, kanske sammanlagt ca 100, kvalificerat luftvärn och ett utbyggt krigsbassystem.

För att i en krigssituation nå en uthållighet i luftförsvaret på 2 – 3 veckor bedömer jag att man totalt behöver ha en numerär på 90-100 flygplan. Sedan skall man vara medveten om att detta förutsätter att man har ett basskydd värt namnet både på marken och i form av lv.


Vad anser du är en rimlig nivå för försvarsanslaget?

För ett år sedan hade jag sagt ca 1,5 % (ungefär som våra nordiska grannländer), nu lutar jag nog åt närmare 2 %.

När jag jobbade med dessa frågor avsatte vi ca 2,8 % av BNP. Jag tyckte och tycker det var en rimlig miniminivå.

2 % av BNP är ett minimum om vi skall fortsätta att vara alliansfria."


Det är m.a.o. en rejäl sågning som dessa högt uppsatta insynspersoner ger kring svensk försvarsförmåga. Både ökad numerär, förmåga som finansiering behöver komma till.

Nuvarande kapacitet ger möjligtvis förmåga till att försvara inloppet till Mälaren och Stockholm några dagar (under förutsättning att alla hinner dit och inte tas på sängen), men det verkar vara långt kvar till att kunna försvara hela Sverige.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar